Dagdrömmar

Idag satt jag här vi datorn och läste om ett par som köpte villa ute på landet och flyttade från stan. Hur de hade satt sig på altanen och lyssnat på fåglarna och käkat pizza... Då slog det mig. Tänk, vad underbart att hitta ett hus, lagom ute på landet, med tystnaden som granne. En altan som jag kan sitta på och spana ut på ängen eller skogen utanför med kameran till hands, vänta och bara lyssna på alla ljud som finns där. Istället för att sätta sig på balkongen och lyssna på långtradarna som åker som galningar här utanför och grannen som står och vrålar. Det finns så otroligt mysiga hus ut mot Hölö och Nykvarn men de ligger åt fel håll. Jag vill ju bo någorlunda nära Södertälje och inte ha så långt till familjen norr om Stockholm.
Gud vet hur det här ska gå.

Har stått och frusit på jobbet idag och mina fingrar har fortfarande inte tinat. Jag tycker jag är frusen hela tiden nu men ingen sjukdom bryter ut.

Nu kom jag på vad jag glömde. Morsan ringde mitt i "C.S.I New York" och jag sade åt henne att jag kollade på det och sen lade jag på. Nu glömde jag visst att ringa upp igen. Ouuuppppsssss... Jag ringer imorgon, mamma! Även om du inte läser det här. Hon vet iofs bättre än att ringa måndagar, onsdagar och lördagar vid den tiden men hon lär sig ju aldrig.