Ikväll åker Filur...

... till sitt nya hem. Det känns konstigt, han kommer att vara såååååå saknad här hemma. Samtidigt vet jag att vi gör rätt för hans skull, han slipper dela hem med dessa "elaka" katter och "hemska" hundarna på dagis som bara stjäl hans uppmärksamhet. Igår sov 2 katter & Filur i hans sovbur så han kommer bra överrens med dem när de bryr sig om honom men inte när de struntar i hans rop på uppmärksamhet. Det är kul att se samtidigt. Och idag fick han och Pix ett ryck och busade. Eller rättare sagt, Filur låg och tuggade på sitt ben och Pix tyckte att det vore skoj att bråka lite. Oj, vad jag skrattade.
Som sagt, det är dubbla känslor.

Jag är hemma idag med. Jag är fortfarande svullen och öm i magen men klarar av att äta iaf. Inget har kommit upp samma väg som det slank ner och det är jag tacksam för. Jag har funderat om det är mjölk jag inte klarar av men har kommit fram till att det inte är så. Jag kan dricka hur mycket mjölk som helst och det har inget samband. Tur var väl det. Men jag har inte kunnat dricka kaffe nu för det har gjort att jag mått dåligt förut så nu har jag fått lägga ner en del av mitt lattedrickande. Abstinensen lade sig när jag tänkte på kaffe i fredags när magen var som värst. Effektivt!


Senare:
Filur har alldeles nyss åkt och både gammelhusse och jag har gråtit. Det är hemskt att inte ha honom nära här men samtidgt vet jag att Nina tar god hand om honom redan nu! Tack för att jag fick träffa familjen och för att du kommer att ta väl hand om vår lilla Fjulleman/Fillefurr/Fluris... Jag kan knappt vänta tills jag får se honom igen, både live och på internet...