Mer valpnytt!

Dirke sov fram till 4 imorse. Då hörde vi, och vaknade av jordens avgrundsvrål från en av katterna. Upp ur sängen, Morgan hivade med sig Dirke ut, jag ut i vardagsrummet och skulle se att ingen katt hade dött, för det var faktiskt det första som slog mig. Panikskrik för att någon av dem dött.... Jag hittade dem utspridda i vardagsrummet, alla var OK, ingen hade burrsvans, ingen verkade skadad, alla blev gosiga och jag kände igenom dem.
In med Dirke i sovrummet sen igen, men icke sa Nicke, hon skulle inte sova. Hon skrek, vrålade och pep och jag fick näsblod igen av sömnbristen. Till slut sade Morgan åt mig att jag skulle lägga mig i gästrummet istället och sagt och gjort.. Där inne trynade jag som en stock till 9:40 imorse. Då hade Morgan och Dirke vaknat vid 8, gått ut och kissat och bajsat, kommit in, ätit mat, sovit och busat lite.
När jag vaknade togs hon ut igen och då kissade och bajsade hon igen. Hon har varit lite lös i magen men det skulle jag också ha varit av stressen.
Sen visade Morgan mig det som måste ha orsakat avgrundsvrålet. Vi har kattmat ståendes i köksfönstret och en av katterna måste ha suttit och ätit i lugn och ro när en fågel av något slag dundrat rakt in i fönstret. Morgan hittade nämligen detta avtryck mitt på köksfönstret:
Det fanns dock ingen fågel nedanför imorse och inte har vi hittat något heller. Antingen har den överlevt och dragit eller så har något/någon hittat den och gjort sig av med den. Läskig är den iaf och då kan jag absolut förstå att någon av kaddeknattarna faktiskt blivit så skraja att de vrålat rakt ut i ren skräck. Jag har aldrig hört en katt vråla så, det isade sig i mig faktiskt.

Jag har dock inga nya bilder på Dirke, det går så fort nu på dagarna, man springer in och ut, man håller koll, man leker, avleder och spanar hela tiden och det är svårt att göra det med en kamera. Nu har vi iaf fått lite kontakt med henne utomhus, med lite godis går allt. Hon har gjort alla sina "saker" utomhus och är väldigt lugn och behaglig att ha och göra med just nu iaf. Det testtuggas på sladdar, bordsben, stolsben, klösträd och lite sådant men säger man till lyssnar hon ganska OK. Det som däremot är något man måste bli arg över så är det soffhoppandet. Hon bara SKA upp dit, så både husse och jag har blivit lite arga och sagt till på skarpen. Möblerna ska hundarna INTE vara i, så är det bara. Det har jag aldrig uppskattat.
Men hon knallar på i lagom takt, utforskar parken här bakom, kikar lite skeptiskt på människorna som passerar på håll men så fort hon tittar på mig brukar vi belöna i massor. Så här långt är hon en mönstervalp på dagarna och en monstervalp på natten. Vi hoppas att den här natten blir bättre så vi alla kan sova lugnt! :-D