Resultat och bilder!

Ja, så var man hemma från Norge igen. Och Kaos kan faktiskt titulera sig IP S*Glitterbengalen Barney och det känns så kul. Domaren kände igen honom direkt när han ställdes ner på bordet och hon sade till mig att han var underbar och att hon har sagt det förut till mig... Jojomensan, i Borlänge där han fick sin första nominering av henne och sedan BIS. Det kändes jättekul att hon kände igen honom och jag tycker väldigt bra om domaren. Hård och rättvis, precis som det ska vara.
Denna gången blev det dock ingen nominering. Han gick upp emot en manx som redan var EC och var på väg att bli EP, samt att han var ungefär 5 år äldre än Kaos med. En riktigt underbar svartvit kille som lade sig på domarbordet och bara vräkte sig och gosade... *skrattar* Så jag är inte ett dugg ledsen, manxen blev dessutom BIS-K. Men vi fick det vi kom dit för. Åkte hemifrån vid 1 på natten, fick vända 2 ggr på kort tid och hämta saker som vi glömt men sen var vi framme vid 6:10 på morgonen. Jag körde hela vägen *ZZZzzzZZzZzZZ* men jag klarade det iaf.
Vill man se bilder kanske? Några stycken blev det!
Jag vet, Lone Lund (domare) ser lite skeptisk ut men det var hon absolut inte :-D. Det gäller att spana ordentligt på katterna nämligen.
Här är det innan nomineringen och Kaos är inte så farlig som han ser ut. Han är som en rottweiler, prata mycket och undra vad som händer men han är hur snäll som helst i famnen och på bordet. För att inte tala om hur han gosar i buren och älskar när folk kommer fram och pratar med honom. Om folk fick gosa med honom skulle han med glädje ligga där hela dagen och bli klappad! En liten närbild på min underbara Internationella Premier-katt! Jag är så stolt äver honom, för han har suttit 5 timmar i en bur i bilen, i bur på utställningen och sen 5 timmar hem i buren igen. Det låter nästan som djurplågeri men han led inget kan jag säga. Han gosar, pratar, går på låda och är väldigt lugn så det känns jättebra. Fast det är ganska jobbigt för öronen att höra hans prat i 5 timmar.
Under några powernaps som jag tog på vägen hem var det som att vara i ett svart hål tillsammans med kvackande ankor... Alltså hördes Kaos igenom powernapen... :-D

Och hemma hade de andra 2 varit jättesnälla, de kom och hälsade oss välkomna hem och pussade igenom Kaos grundligt. Skönt att vara hemma igen!

Och slutligen måste jag bara visa en bild på lilla Dirke:

Visst är hon underbart söt??? Och vilka färger hon har nu, hoppas att de håller i sig! Saknar henne massor redan men nu dröjer det inte alltför länge innan hon kommer hem och blir undersökt av 3 nyfikna katter! Tänk om tiden kunde gå liiiiite fortare?