Metallica... herregud!
I veckan som gått fick jag se att Metallica skulle komma till Sverige. Stadion dessutom, vilket innebär att vi inte behöver göra en alltför lång resa. Eftersom vi missade dem i Göteborg på Ullevi 2004 kände vi båda att vi INTE får missa dem nu.

Sagt och gjort, biljetterna släpps på måndag men vi har redan förhandsbokat. Dyrt visserligen, men ska jag se mitt ultimata favoritband så kan det banne mig kosta. Utan tvekan. Den här gången ska jag njuta av mitt livs konsert! 12 juli är det dags, och jag ska räkna dagarna, timmarna och minuterna. Det är nog det största som kan hända mig i musikväg. Töntigt, eller hur?
Det näst största som hände mig var ett beslut att kapa lite i håret. För de som känner mig har mitt hår alltid varit en pest och pina. Det var långt, slitet, fult och jag kände att frisyren sett likadan ut sen jag lät det växa ut från helrakat.
Jag hade tandläkartid i torsdags och efter att ha fått beskedet att "Så här borde allas tänder se ut!!!" tänkte jag att jag skulle fira. Jag skulle ta en latte på Waynes. Och på vägen dit passerade jag X antal frisörer (ja, det finns lika många frisörer som pizzerior i den här stan) och fick ett sug... efter att ta bort lite på skalpen.
Sagt och gjort, efter att ha vandrat runt och kikat efter dropin-tider så kom jag fram till ett nyöppnat ställe. 200 spänn för en klippning, det var taget. Och hon lyssnade precis på vad jag hade att säga.
Numera är håret alltså några centimeter kortare och min lugg... förvandlades till en liiiiiten sned sådan. Ja, det syns inte så JÄTTEMYCKET men det ÄR en stor skillnad för mig. Jag som alltid hatat mitt hår och aldrig kunnat ha en frisyr. Nu har jag faktiskt fått styla det efter duschen, jag har hårspännen och känner mig... ja... lite mer feminin. Ett litet steg för Karin, ett stort steg för mänskligheten!
I går var det födelsedagsfest för en arbetskollega, Evelina fyller 25 imorgon måndag! Hurra hurra hurra hurra!Kvällen blev relativt lugn, skallebang nu på morgonen bara men den försvann direkt efter 2 Ibumetin. Kvällen har fortlöpt utan problem. Fast det är kallt. Grymt kallt och jag vill bara ha vår. NU!
Bilder? Ja, det kan jag visa. På en söt Dirke:


Ja, OK. Det sista kortet är ju inte direkt Dirke, men söta är de? Jag gillar dessutom ögongeggan som Dirke har på varenda kort. Och jag vägrar manipulera bilderna. OK, kanske för att jag inte kan. Men man kan se helheten och visst är hon söt? Även om hon är ett monster. :-D

4 Kommentarer:
Dirke är ju helt klart det mest bedårande monster jag någonsin sett. Lilleman är på dagis idag och matte är hemma sjuk. Det hade varit gosigt med honom i famnen i soffan, men inte lika skoj att gå ut med honom fyra gånger...
Ja, Dirke är alltid söt, det är ju det jag säger! Jag saknar henne och jag saknar er!
Nej vad Dirke blivit stor och fin sedan jag var inne sist. Sååå söt i ansiktet!
Ang ditt hår skulle du kanske vända på det och säga; Ett STORT steg för Karin, ett litet steg för mänskligheten! ;)
Katterna i sängen, men SHIT vilka vackra pälsar de har. De är ju fantastiska. Det är skit att jag inte tål katt. Dottern har Spynx hemma hos sig just pga samma anledning. Jag ska flytta till gård snart ju och funderat på lite katter i stallet men inte sjutton kan man sätta en stackars Sphynx där som vill ha massor av värme. Jag vill kunna ha en katt som kan gå in i huset också...
Ser också att du har samma slags påslakan som jag. Mina favoriter, älskar känslan i tyget!
Wow va stor och fin Dirke blivit!
Är så avundsjuk på erat hus att jag är grön hela jag!
Hoppas att ni trivs :)
Skicka en kommentar
<< Home