Demolition Dog!

Den första fällen... Liten och naggande god, tydligen!

Den ena av de senare inköpta fällarna. Vackert jobbat, Dirke.
En av våra hyllor som står ute på altanen. Hon hann iaf stoppas i tid.Den så kallade tuggsäkra leksaken. Formad som ett ben. Inte så tuggsäkert längre.Den andra av de senare inköpta fällarna. MITT I PRICK!Det senaste tillskottet av mumsande. Den söta statyn som stod på altanen. Både naggad och avskavd."Men matte, du menar väl inte att JAG gjort det där."

Vi har med andra ord en riktig piraya. Och det behövs inte ens blod för att det ska provsmakas. Och dessa objekt är de som provsmakats den senaste veckan. Ungefär. Många saker har blivit kastade efter hennes räder. Jag vägrade dock fota masken hon bajsade ut häromdagen. Det var liksom droppen tyckte jag.

Kattbilder igen!

Lite bilder från oss igen... Kaos är inte helt övertygad om att vara pigg och glad.

Men en liten kokard var ju OK. Hans 5:eCAPE!

Fast en Nomineringspokal och ett Bäst i Variant-plakat var ju roligare!
Svinpäls tagen på bar gärning... i att vara trött för en gångs skull.Och Pix fick också en Nomineringspokal. Dock dragen i panel för kräkningen.Dagen efter är man lite... slitna och gosiga tillsammans. Allt för att stödja varandra."Men snälla husse, låt oss gosa ifred"

Helgen som var...

I lördags morse var det tidig uppstigning för oss på Rådjursslingan. Klockan ställdes på 04:30 men Morgan ansåg att 4:10 var en bra tid för att vakna. Iväg i bilen till Uppsala och Allianshallen. Förmodligen den bästa hallen jag någonsin varit på i kattutställningsväg.

Dagen förflöt på väldigt fort, bengalerna dömdes först och eftersom Kaos var ensam i sin klass och han är i näst högsta fick han starta bedömningarna. Fabio Brambilla var domare för n 24 och han fick CERT, BIV och NOM. Väldigt kul eftersom jag redan här hade räknat med ett draget cert för honom på grund av hans pälslösa ben och mage. Svinpäls var näst i tur och fick sitt CERT men inget mer. Han är stabil men domarna vill se mer glitter (han har dock MASSOR), rosetter och att hans profil är för rak? De är nöjda med Kaos men inte Svinpäls? Jaja.
Pix gick istället hos Stephe Bruin som fullkomligt älskar honom. Han fick ett självklart CERT och även en NOM.
Vi var inte med i Bengalspecialen eftersom jag kände att det inte fanns någon anledning för oss att ställa upp.
I panelen trodde jag att allt var lugnt tills jag ser att Pix är väldigt sur på sin "kamrat" i buren bredvid. Det frästes åt båda hållen och plötsligt ser jag hur Pix börjar slicka sig runt munnen alldeles frenetisk. Insåg ganska snart att han mådde dåligt och sekunden senare kräktes han. En assistent såg det hela och jag rusade fram och sade till att jag drar honom eftersom han mår dåligt. Det var bara att plocka ur honom ur buren, sur och stressad och pula in honom tillsammans med Svinpäls igen.
Kaos gick det inget vidare för, domarna var eniga att en annan katt skulle vinna. Helt rätt!

Idag fick Kaos dock ett draget cert av domare Anne Gro Edstrøm. Han saknade för mycket päls och hon sade att om hon gav honom certet skulle hon vara tvungen att nominera honom vilket hon inte ville. Och det förstår jag absolut. Som sagt, han saknar päls på ben och mage! Däremot pratade hon länge med mig om just detta fenomen som uppenbarligen verkar vara stress. Och det insåg jag häromdagen när jag såg honom sitta och nagga på benen och sen gick han och kräktes upp en hårboll. Hmmm, det här tåls att tänka på.
Svinpäls fick sitt CERT tillsammans med Pix och halvbröder som de är följs de åt. Båda blev GRAND INTERNATIONELL PREMIER, vi gratulerar!!! HIPP HIPP HURRA!!!

Det fanns massor med trevliga människor, bekanta som obekanta och det var kul att få se ett litet gäng från B C C S som dessutom kom fram och hälsade! Synd att jag inte hann diskutera mer med er, nästa gång kanske.

Idag är det lite slaget här hemma. Svinpäls och Pix har kräkits några gånger var, igår både kräktes och bajsade Kaos i buren på väg till mor och far. Nu ska vi bara vila och eventuellt skaffa en tratt (alternativt en kroppsstrumpa :-D) åt Kaos för att se om det kan hindra honom från att plocka sig själv som en kyckling.

Nu måste jag bara ha lite kaffe i mig, tröttheten slog mig i ansiktet i bilen på vägen hem så jag tror jag somnade mitt i en mening!

Uppenbarelse!

Tänk... Jag fick en uppenbarelse häromdagen. Att testa klicker. Det var mitt och Dirkes sista hopp i refrängen om hennes sabla galenheter när det kommer till främmande. Ja, och bekanta, det spelar ju ingen roll för henne.
Sagt och gjort, jag köpte klickers i tisdags och började klicka in henne i onsdags. Hon har blivit lugnare på bara 1 dag!? Wow, tänkte jag.
Så fick jag dessutom hjälp av rara Annelie igår. Hon klickade, jag belönade. Och det klickade för Dirke också.
Jag hade upptäckt att hon slutligen tyckte att det är lite obehagligt att möta främmande människor, troligen på grund av att jag hela tiden blivit arg, uppretad, ledsen och frustrerad. Och att korrigera i dessa situationer har gjort henne lite osäker. INTE BRA! Nu när hon istället fick sköta sitt eget och bli belönad när hon gör rätt och ignorerad när hon gör fel gick det såååå mycket bättre.
Så i de kommande dagarna (trots att jag är på kattutställning hela helgen) ska jag skriva ner situationer som jag vet att vi kommer att hamna i. Och där ska jag skriva ner svaren som jag vill att hon och jag ska reagera. Framförallt måste jag ta och lugna ner mig. Efter dryga 1 år av dessa utbrott har jag självklart redan en besvikelse framför mig redan innan saker och ting har hänt. I min hjärna utspelar sig redan scenariot och jag blir irriterad för att varken Dirke eller jag klarar situationen! Detta långt innan det hela har skett. För jag har ju "vetat" att Dirke hoppar och studsar.

Igår kunde Annelie för första gången på över 1 år närma sig Dirke och Dirke fick inga utbrott. Trots att Dirke inte fick hälsa först, trots att Annelie stod bara centimetrar ifrån, trots att Annelie faktiskt kunde röra vid Dirkes ansikte och göra 2 snabba tandvisningar. Avspänt och utan krångel. Inget slagsmål mellan mig och Dirke, inga explosiva utbrott...

Nu blir det klickerträning för hela slanten och från och med nu är det strängt förbjudet att klappa på Dirke utan min tillåtelse. Det gäller bara att övertyga alla människor om det. Jag må vara en elak hundägare, det får jag helt enkelt försöka skjuta åt sidan. Nu är det jag och Dirke som gäller och omvärlden får helt enkelt vänta på oss.

Nu ska jag försöka truga ner något åt Morgan. Han var dålig igårkväll när jag kom hem. Han är lite bättre idag men fortfarande inte bra. Jag reagerade direkt igår när jag såg hur han svettades och trodde först att det skulle få bli akuten inatt. Han hade ju 7 fästingar på sig efter sin hemvärnsövning och min tanke var självklart att han fått borrelia... Nu återstår det att se om han orkar med helgen. Orkar han inte vara med mig på kattutställningen skiter vi i den.

Bilder...

Vackra vackra blommor...Dirke har varmt...

Ack så varmt.Vårt härliga berg...
När man är blöt orkar man busa lite till.

Helt makalöst vilken värme som kommit. Dirke är helt utslagen på dagarna, är sur och grinig, vill träna men har ingen ork och till råga på allt avskyr hon ju att bli blöt.
Vattenslangen är i stort sett lika populär som klotången och hon vet att när jag ropar SKA hon komma men hon går i en lång båge runt mig. Ungefär som om jag vore pest och pina.

Imorgon är det EFIT och jag har intalat mig själv att jag ska komma ihåg att fota. På söndag är det kalas för lillasyster Emma, då blir det god tårta tillsammans med familjen. Morgan är på hemvärnsövning i värmen, jag avundas honom verkligen inte...

Nationaldagen!

Idag fick vi storbesök! Mor, far och lillasyster Emma dök förbi. Mycket trevligt tyckte vi alla, och då speciellt Dirke. Tänk, jag kan inte förstå hur lycklig man kan bli. För trots att hon hälsar när de kommer (ja, efter tillåtelse från oss) så hälsar hon lika glatt minst 70 gånger till. Vad är meningen med det? Jag förstår inte vad som rör sig i huvudet på den lilla svarta faktiskt. Lillasyster Emma försöker sig på något...

Dagen förflöt väldigt snabbt i solen. Självklart stod grillning på schemat, det måste man ju bara göra när solen står högt och det inte är ett moln på himlen.

Mor använder fingret till något... nyttigt iaf! :-D

Sen blev det ju självklart lite kubbspel. Far och jag spelade mot Emma och Morgan. Mitt lag började så klart med utklassning även om pappa schabblade bort en total seger genom att missa kungen med sista pinnen!
Far undrar hur 17 han kunde spela så illa...

Efter detta försökte jag självklart fortsätta min fina svit i Rummy med 7 raka vinster. Det gick inte som jag planerat. Dock behöll vi vinsten i vår familj medans förlorarna fick åka raka vägen hem, fort som attans.

Det har dock slutat med att både jag och Morgan har väldigt röda axlar... och jag som hade linne har även fått ryggen färgad!
Dirke var trött i värmen och kände att kubbspelet var en fiiiiin huvudkudde...

Nu är vi alla ganska slagna, det tar på krafterna att vara aktiv en hel dag. Det var 26 grader i skuggan. Det är lika bra att passa på att njuta medans man kan!