30 juli 2008

Varmaste dagen

I lördags var vi till Malmköping för att gå på Malmamarken. Dirke fick minsann stanna hemma de timmar vi var borta, det var absolut inte läge att släpa med sig henne dit och uppleva hettan. Vi var där runt 12-tiden och självklart var hettan som allra värst just då. Jag tror minsann att det var 32 grader i skuggan.Vi njuter av tacos och glödkaka.
Självklart fick vi med oss lite bihang. Askefolket kom dit för att "njuta" av marknaden och dess läckerheter. Vi började dagen med att köpa glödkaka. Det inhandlades också brända mandlar men jag ångrar att jag inte köpte mer än 1 påse. Jag kan inte få nog av det.Pappa njuter i värmen.
Självklart blev det annat inhandlat också. Ett par Crocs flipflop lyckades jag hitta. Kanonsköna!!!Vem bryr sig om hur snygga de är när de är så fruktansvärt sköna?
Jag stoppade på mig dem direkt och njöt av att vandra omkring i dem hela dagen. Svettigt och varmt som det var.Emma njuter också precis som...mamma...En lycklig Morgan på väg till marknaden. Han visste att det vankades glödkaka.
Lördagkvällen blev väldigt lugn men vi blev lite terroriserade av Askefolket som tydligen fått solsting på dagen. Till slut orkade vi inte med deras tjat och lovade att åka ut och hälsa på dem på söndagen för att grilla lite. Vad vi inte visste då var att resten av familjen också skulle komma.Tuva håller i kusin Felix.
Så Sussi, Lee, Tuva, Anna, Helena och Felix dök upp. Vi andra hade badat lite i poolen och svalkat oss. Regnet gick precis förbi Aske så det enda vi såg av ovädret var blixtar och åska borta på himlen.På eftermiddagen satt vi bara och njöt av den goda maten och det vackra vädret. Det finns inget bättre på sommaren än glada grilldagar. Det var otroligt tråkigt att behöva åka hem. Måndagen innehöll ju massor med jobb för min och Morgans del medans vissa är semesterfirare. Hoppas att vi kan hitta på något vecka 33 eftersom alla syskon är lediga då.Vardagarna innebär enbart jobb just nu. Det finns inte tid eller ork att göra något extra. Vi försöker vara ute och gå på kvällarna men tiden finns bara inte. Det är så mycket annat som måste göras här hemma och det känns lite tungt. Nu har jag bara 1,5 vecka kvar innan jag har 4 veckor ledigt. Hur ska jag stå ut med den tiden?

För de regniga dagarna har Morgan och jag bunkrat upp med en hel del "Frasier"-boxar. Jag älskar den serien och njuter i fulla drag nu när vi har 24 timmar material att plöja igenom. Får se bara om det blir något regn?
Nej, nu blir det duschen och sen en lugn kväll i soffan, jag håller på att brinna upp av värmen.

20 juli 2008

Det går snabbt...

När man minst av allt vill tillbaka till jobbet är det dags för helgen att ta slut. Fredagen avslutades i TID, för första gången på 2,5 vecka. Morgan och jag åkte hem, jag öppnade min rosé som jag sparat från några helger tillbaka. Men efter 2 glas var jag så trött att jag hällde ut hälften och dessutom somnade ifrån allt i soffan. Jag vaknade till och var så trött så tandborstningen fick kliva åt sidan. Jag rörde mig från soffa till säng och somnade på 2 röda.
Den goda rosén som blev kvar.
Jaja, lördagen skulle innebära besök från mor, far och lillasyster Emma. Grillning stod högst upp på listan så vid 13-tiden (om jag inte minns fel) dök de upp här. Solen sken mellan molnen och vi fick en riktigt fin start.
Jo, innan de kom fick jag samtal från Anna, Helena och Felix. Eller, Felix pratade inte så mycket och Helena gjorde nog annat men Anna meddelade att de funderade på att åka hit en sväng. Och man tackar ju inte nej till mer sällskap.Felix var ganska pigg och glad den lördagen.
Så när vi andra huggit in på de grillade läckerheterna kom den lilla familjen. Och vi hade en riktigt härlig eftermiddag. Först på altanen på baksidan och när solen dök upp på den främre altanen gick alla dit. Dirke fick självklart vara med och var så otroligt snäll om än lite burdus. Felix fick sig lite pussar på fötterna när de kom och sen fick hon vila lite, men hon var mer försiktig än hon någonsin varit med större personer. Hon var även med ute på framsidan men när mossan började sina på framsidan hamnade hon in. Fördelen är att hon kan vara lös inomhus nu helt och hållet. Men hon var otroligt snäll.Men det går fort att bli trött också.
Imorgon är det jobb igen, jag har 3 veckor kvar innan semestern börjar och vi har redan börjat planera så smått. Några dagar ska tillbringas inne i stan med sällskap, några dagar i Mariefred och en minigolfrunda är ett måste.
Men först och främst är det Malmamarken som går av stapeln nu på lördag. Jag älskar att gå på marknader och prova på lite godsaker. Varma munkar, brända mandlar, chokladtoppar, fisk, rökt skinka, de otroligt goda bröden från Norrland (minns inte namnet). Det är bara att hoppas på lagomväder.Den virveln är inte att leka med... *skrattar*
Som sagt, imorgon är det jobb igen men nu ska jag försöka varva ner. Jag såg liksom slutet i tunneln och tack vare en insats (långt ifrån alla) från några ligger vi plus minus 0 trots semestertider. Fantastiskt.Jag kan förstå hur snabbt man kan somna. Och då spelar inte ställningen någon roll, bara man sover skönt.
Idag (och igår också visserligen) har vi tagit längre promenadrundor med Dirke. Hon har hälsat på en kopparorm idag. Rättare sagt, hon klev på den och den blev ganska förskräckt men Dirke hade bara ögon för hästarna i hagen. Trots att hon sett hästar förut såg hon dem på långt håll idag men verkade lite känslig och blev lite låg. Då brukar jag ta med henne till det hon blir osäker på och visa henne att det inte är något farligt. Och direkt när vi kom fram berömde jag henne och visade de fina hästarna. Svansen gick hela tiden och efter några minuter kände hon att hon kollat av läget och då gick vi vidare. Så slipper hon haka upp sig på något som jag senare kan bli irriterad på. Känns otroligt bra att hon är så stabil att hon vill undersöka och aldrig fly undan från något läskigt.
Nu tänkte jag hoppa i duschen och sen är det sussadags. Trots att jag sov i soffan dryga timmen idag är jag fortfarande trött, trött, trött.

05 juli 2008

Mariefred en lördag

Efter en hård arbetsvecka (57,5 timmar på 5 dagar) kände jag att det var dags för en lugn helg. Så dagen började mjukt med en frukost runt 11-tiden. Efter ett tag kände jag att vi minsann skulle äta tacos och då krävdes det handling. Istället för att åka in till Södertälje (som jag börjat avsky rejält) så åkte vi till Mariefred för att strosa runt i lugnet.Dirke och jag var självklart på G.
Vi vandrade runt i en timme och jag kände mig sååååå hemma och det var såååå härligt. Vilken underbar liten idyll det är. Mysiga små restauranger utspridda längs vattnet, turister, underbara hus och så lugnt!Vid ångbåtsbryggan.
Det är som att resa några tiotal år bakåt i tiden. Här kommer jag försöka spendera en hel del tid på semestern (om det inte blir en resa till Rom då *S*). Vi fick dessutom se ångbåten komma och lägga till vid bryggan och byta ut passagerare. Perfekt miljöträning för Dirke som blev en anings frustrerad av en annan hund och fick sig en åthutning. Efter det skötte hon sig perfekt.Några turister klev på, några klev av.
Sen bar det av till butiken och lite shopping. Och efter tacosen kände jag mig väldigt harmonisk så jag blev lite festsugen. Tyvärr hade jag ingen skjuts men det tar jag och väninnan igen en annan gång.Tåget kom in och såg så härligt underbart mysigt ut istället för de vanliga SL-tågen.
Så nu sitter man här och är ganska mosig. För det är tungt att arbeta så mycket och dessutom ha 3 timmars resväg varje dag. Morgan får ju dessutom lov att komma och hämta mig i Södertälje så det känns väldigt tungt.Båten backar ut och ger sig av.
Jag har mått väldigt dåligt av all denna övertid och är ganska frustrerad och trött över hela grejen. Arbetskamrater som lämnar över allt ansvar och går hem utan att tänka på att de faktiskt lämnar över allt jobb till de som sliter håret grått.
Semester har jag först vecka 33 och jag orkar inte arbeta så här fram tills dess.Underbart om tiden hade kunnat stanna just då....
Vi ska försöka bege oss ner till en resebyrå för att se om en resa till Rom kan spenderas tillsammans, bara jag och Morgan. Det kan vi behöva, utan djur, utan arbetskamrater, utan vänner, utan stress. Kanske till och med utan mobiltelefoner?
På måndag väntar jobbet igen och jag funderar på att dra efter mina 8 timmar och lämna de andra i skiten istället? Jag har ett annat liv att sköta också.