Idag har det verkligen inte varit många knyck. Dirke och jag har tränat lite men det kommer i den låsta bloggen. Morgan har rensat lite rabatter och eftersom jag avskyr alla former av djur som existerar i jord och i blommor så höll jag mig på avstånd. Istället vattnade jag ett stort myrbo. Förhoppningen är att vi ska slippa dem i trädgården åtminstonde.
Jag tycker man ser färre fjärilar för varje år. Eller undviker jag dem?Dirke ligger utslagen på hallgolvet och ser riktigt sliten ut. Det var på tiden känner jag. Vi hade ju planerat att åka och handla idag på eftermiddagen men Morgan och jag kände båda 2 att det kanske kunde skjutas upp till morgondagen? Vi har ju semester.
Hur snuttigt söt får man vara?Tack och lov så har det varit uppehåll hela dagen. Varmt också dessutom. Det är så himla skönt att sitta ute och bara njuta av ledigheten när vädret är så här. Nackdelen är att man är så extremt trött så varken Morgan eller jag har orkat hitta på något än så länge. Hur tråkigt det än må låta. Men vi har inte haft många lediga dagar under ett år och dessutom har jag arbetat så mycket övertid att vi båda har haft ont om tid att pyssla om hemmet.
Snoken som snokar upp svampar och annat "gottgott"... Aja baja.Nu har vi verkligen börjat semestern på rätt sätt. Lite smolk i bägaren är att folk man trodde hade annat för sig än att sitta och snacka skit bakom ryggen på en, speciellt när det kommer till Dirke och mig. Jag förstår inte poängen att sitta och döma ut oss för att vi inte tävlat än. Jag trodde att jag hade förståelse för att Dirke trots allt varit som hon varit. Nu när hon äntligen börjar fungera någorlunda smärtfritt får man höra både det ena och det andra som sägs bakom min rygg. Säg det rakt åt mig istället för att vara fega. Avskyr sådant.
Dirke som faktiskt vuxit på sig en hel del sista tiden.Jag är så trött och besviken på folk som inte kan se hur långt vi kommit istället för att klaga på hur kort bit vi kommit i tävlingsgrenarna. De som vet med sig kan ta åt sig en rejäl känga. Jag har några få som faktiskt stöttat mig och gett mig kritik, både positiv och negativ. Men det är folk som vi dels pratat mycket med om våra problem och dels folk som vi faktiskt tränat med. Hör och häpna, det har vi faktiskt gjort de senaste åren. Ända sen hon kom hem till oss som liten valp. De ska istället ha ett stort tack som faktiskt gjort att man vågar hoppas på en start så småningom.
Njuter av livet...
Frågan är om jag inte ska ta mig lite iskall mjölk tillsammans med en sockerkaksbit och sätta mig framför TV:n. Där är det inget skitsnack iaf.
Vet inte om jag tar en liten paus från bloggandet här och enbart skriver i den låsta numera. Då vet jag den lilla skara som läser och att jag förhoppningsvis kan jag lita på dem.
