Hur ska man förklara?
Jag har sovit jättedåligt inatt igen. Många funderingar både från Morgans och min sida upptäckte jag imorse när jag frågade Morgan hur han sovit. Han hade inte heller haft världens bästa natt.
Vid flera tillfällen nu har jag kommit att fundera på allt som har med barn att göra. Varför gråter den? Är den hungrig? För varm? Eller kanske för kall? Vad gör jag om den blir sjuk? Hur mycket ska den ha att äta? Andas den i spjälsängen? Håller jag i den för hårt?
Men det som slog mig imorse var: hur ska jag förklara för vårt barn att den inte kommer att ha kontakt med hela sin släkt? Vad ska jag säga när han/hon frågar var hans/hennes farmor och farfar är? Mormor och morfar kommer ju finnas till, men de flesta andra har ju också en farmor/farfar...
Vi har ju ingen kontakt med släkten på Morgans sida. Hur förklarar man det för ett barn?
Fredagen den 13 idag. Jag känner mig seg och frustrerad. Irriterad. Kanske för att jag sovit dåligt eller funderat för mycket? Jag är rastlös och det känns inte alls bra.
Igår tror jag bebisen hickade extremt mycket för det var en himla rytmisk dans i magen hela gårkvällen. Kändes skumt. Den har dessutom utvecklat en fin förmåga att sparka mig på revbenen och det gör väldigt ont. Jag tror att den kommer brås på Morgan längdmässigt iaf, det känns som om den tar upp allt utrymme redan. Fast hellre Morgans längd än min bredd! :-)
Jag lyckades faktiskt hitta 2 tröjor på Intersport igår. Som jag kan använda. Både nu och efter bebisens ankomst. Ett rosa linne samt en rosa t-shirt från Adidas. Kunde inte ha passat bättre eftersom de faktiskt når ner över magen och har en kanonfin rosa färg. Jag blev jätteglad faktiskt.
Alla Hjärtans Dag imorgon och den kommer att firas i Enköping. Tuva ska firas i efterhand och Sussi ska firas eftersom hon hade lyckan att ploppa ut just den dagen. Jag blir inte förvånad om Morgan och jag får vårt på 1 april. :-D Det vore något det.
Så idag ska jag försöka städa undan lite här, klippa till halkskydden till våra stora mattor i vardagsrummet, slå in lite paket, aktivera Dirke och försöka äta lite. Jag har väldigt svårt för att äta numera. Jag vet inte varför. Det känns bara jobbigt och jag blir lite illamående. Knäckebröd med ost fungerar än så länge iaf. Och fil. Vad skulle jag göra utan fil?
Vid flera tillfällen nu har jag kommit att fundera på allt som har med barn att göra. Varför gråter den? Är den hungrig? För varm? Eller kanske för kall? Vad gör jag om den blir sjuk? Hur mycket ska den ha att äta? Andas den i spjälsängen? Håller jag i den för hårt?
Men det som slog mig imorse var: hur ska jag förklara för vårt barn att den inte kommer att ha kontakt med hela sin släkt? Vad ska jag säga när han/hon frågar var hans/hennes farmor och farfar är? Mormor och morfar kommer ju finnas till, men de flesta andra har ju också en farmor/farfar...
Vi har ju ingen kontakt med släkten på Morgans sida. Hur förklarar man det för ett barn?
Fredagen den 13 idag. Jag känner mig seg och frustrerad. Irriterad. Kanske för att jag sovit dåligt eller funderat för mycket? Jag är rastlös och det känns inte alls bra.
Igår tror jag bebisen hickade extremt mycket för det var en himla rytmisk dans i magen hela gårkvällen. Kändes skumt. Den har dessutom utvecklat en fin förmåga att sparka mig på revbenen och det gör väldigt ont. Jag tror att den kommer brås på Morgan längdmässigt iaf, det känns som om den tar upp allt utrymme redan. Fast hellre Morgans längd än min bredd! :-)
Jag lyckades faktiskt hitta 2 tröjor på Intersport igår. Som jag kan använda. Både nu och efter bebisens ankomst. Ett rosa linne samt en rosa t-shirt från Adidas. Kunde inte ha passat bättre eftersom de faktiskt når ner över magen och har en kanonfin rosa färg. Jag blev jätteglad faktiskt.
Alla Hjärtans Dag imorgon och den kommer att firas i Enköping. Tuva ska firas i efterhand och Sussi ska firas eftersom hon hade lyckan att ploppa ut just den dagen. Jag blir inte förvånad om Morgan och jag får vårt på 1 april. :-D Det vore något det.
Så idag ska jag försöka städa undan lite här, klippa till halkskydden till våra stora mattor i vardagsrummet, slå in lite paket, aktivera Dirke och försöka äta lite. Jag har väldigt svårt för att äta numera. Jag vet inte varför. Det känns bara jobbigt och jag blir lite illamående. Knäckebröd med ost fungerar än så länge iaf. Och fil. Vad skulle jag göra utan fil?
posted by Karin at 11:50
11 Kommentarer:
Hihi, jag håller med dig, hellre Morgans längd än din bredd ;-D
Jobbigt att inte få sova ordentligt... Det kan förstöra ganska mycket!
Nu ska jag jobba lite, är ju mätt & belåten för tillfället (blev bjuden på lunch av mina arbetskamrater, gulligt va?!)
KRAMIZ
Ja jag kan tänka mig att det är en massa tankar och funderingar som snurrar.
Vi hade heller inte någon kontakt med min pappas familj när jag växte upp. Vande mig nog bara vid att det var så utan att tänka så mycket på anledningen just då i alla fall.
Alltid trevligt att hitta kläder som passar och som är fina..:)
Ses imorrn, kram
Försök att inte fundera så himla mycket.. Det ordnar sig, hur gör alla andra förstfödare liksom? Man kan ju inte direkt utbilda sig till "mamma" Det kommer automatiskt!
Kram från lillasyster
Det kommer av sig självt. Du vet när bebisen är hungrig, för kall eller för varm osv...
Man bara vet det :)
Hmm hade för bråttom med min kommentar :)
Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.
Till Anonym>>>
Du vet ju tydligen ingenting om familjesituationen eller våra försök till att ha kontakt utan att Ulla ens brytt sig. Härligt att du kan kläcka en kommentar här utan grund att stå på.
Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.
Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.
De som skriver anonymt kommer från och med nu att raderas. Kan man inte stå för sina korkade kommentarer ska man heller inte öppna käften.
Morgan vet precis vad jag tycker och tänker och han känner likadant.
Det är grymt patetiskt att sitta och tro att ni känner honom och efter allt som ni gjort. IP-nummer syns förövrigt.
Skicka en kommentar
<< Home