Bilder och lite gnäll

Vilka söta katter vi har ibland va? Svinpäls kommer alltid kutandes fram till balkongdörren om vi råkar gå dit och sen ska han stå på axeln och kolla ut. Jag har ingen aning om varför, han har aldrig någonsin fått vara på balkongen men något speciellt är det iaf eftersom han alltid upptäcker när vi står där och filosoferar, då ska väl han göra samma sak. Däremellan brukar han fastna på bild när han gosar med Pix. De har en förkärlek till Morgans gamla (japp, numera min) morgonrock. Ligger den på sängen så där, hittar man nästan alltid Pix på den. Om han inte ligger och glassar i fönstret i sovrummet förstås. Ibland vet man direkt var man ska leta om man inte hittar någon av dem.

Idag har jag varit lite irriterad. Folk som inte varit riktigt ärliga och folk som inte riktigt kan ta kritik till sig stör jag mig på. Man måste ju kunna bli ifrågasatt om man nu anser att man kan säga saker och ting hit och dit, så pass mycket måste man kunna tänka efter före.
Man kan säga mycket dumt och elakt, men varför inte stå för det sen när man får mothugg? Om man nu är så snabb att uttrycka sin egen åsikt alltså.

Dessutom är jag så sjukt sugen på choklad. Det bara vimlar av choklad överallt i lägenheten, blombladen har en svag doft av det, katternas tassar ser ut att vara gjorda av riktigt ljus choklad, deras kattgodis kanske till och med kan smaka choklad.... VARFÖR är jag så svag för choklad??? USCH! Hela vardagsrummet är ju målad i nougatfärg, för guds skull. Vad tänkte jag med? Jag borde sätta mig i vårt blåa sovrum istället, där kanske suget minskar? Hjälp.

Katterna är halvgalna...

Det här är bara ett litet axplock. Tyvärr hinner jag inte med med kameran hela tiden och trots att jag jagat dem idag så busar de så det bara blir streck på bilderna.

Är det inte den ena så är det den andra. Och Svinpäls och Pix låter som två duvor när de leker och far runt. Alltså inte när de springer för då låter de som en flock flodhästar på rymmen, men när de pratar med sina "offer". Den färgglada bollen som Pix leker med överst är faktiskt jättebra, den flyter ofta i avloppshålet i duschen... Bättre att den ligger där än deras möss och löv som brukar plugga igen det. *hehe*

Idag ska vi införskaffa "Harry Potter och den flammande bägaren", den har DVD-release idag. Sen ska vi laga kyckling, cous-cous och lite currysås och äta middag i vardagsrummet samtidigt som vi kollar på TV. Det är som vanligt med andra ord.
Jag som ville att det skulle vara sol idag dessutom, det är ju gråmulet och trist ute. Varmt, iofs, men inget mer än så. Så jag sitter inne, stirrandes på den vackraste bärbara datorn jag sett. :-D Jag är så kär. Bärbar HP für alle! Jag kan inte riktigt släppa den, för den är så vacker.

Så lade jag upp Tuva som bakgrund på skrivbordet och då slog det mig hur mycket jag saknar henne. Det var alldeles för länge sen jag träffade solstrålen så det är dags att åka ut på landet och leka snart igen. Om Tuva läser detta så vet du att jag SAKNAR dig massor! Mer Tuva åt folket. Jag tror jag är på bra humör. Trots att jag vaknade till imorse av att Kaos attackerade mitt ben och ville tugga människokött. Jag somnade dock om efter att ha jagat ut kräket från sovrummet och vaknade 11:40. Förlåt. Men det verkar funka för humöret är på topp!

En ny vän!

Ja, idag fick jag en ny vän. En underbar bärbar HP. Morgan tar över min gamla när den kommer och jag fick en helt ny med snabb processor och en enorm skärm. Gud, så underbart! Jag kan knappt tro det, så jädra kul med ny dator.
Jag har redan hunnit installera en del grejer som hemsidan och sådant. Tack vare Anna så fick jag igång allt och nu kan jag äntligen fixa lite med en egen dator.

På jobbet var det lugnt dock, det var inte så mycket att göra och baksmällan var borta när jag vaknade. Som tur var. Så är jag ledig onsdag-fredag och då ska jag förhoppningsvis bara ta det lugnt. Det har blivit lite dåligt med sovande på sistonde, så jag tror att jag måste ta igen lite iaf. Pust, nu är det dags att sussa, jag har ju fått igång det viktigaste.

Pustar ut...

Idag har jag varit bakis. Inte så extremt men lite. Det blev sent inatt. Rättare sagt så blev det 04:30, dock med klockan framflyttad en timme men ändå. Så idag blev det bara pizza och en och annan film plus en massa skratt om vad vi pysslade med kvällen innan. Jag hade så extremt kul, det har jag alltid med mina 2 bästa vänner.

Det har inte hänt så mycket mer än att jag höll på att krocka igår när jag skulle till Systemet. Jag skulle svänga vänster upp på motorvägen och blinkade i god tid. Jag hade en bil framför mig och en bil bakom mig... Precis vid min påfart kommer det även en avfart från motorvägen. Där står det ganska många bilar, och just på grund av det blinkade jag och visade att jag skulle SVÄNGA. Bilen före mig svänger också vänster, sen blir det min tur och eftersom jag inte hade några bilar att väja för så börjar jag svänga... då helt plötsligt en bil från avfarten kör rakt ut. Trots att jag kom, trots att jag hade bil bakom mig och trots att det lite längre fram kom en bil på körbanan som jag korsade. Han verkade inte ens tänka vad han pysslade med, chauffören... Han kör bara rakt ut.

Jag fick tvärnita, bilen bakom mig tvärnitade, och han som kör ut bara rullar, rullar och rullar och jag ser hur kärringen bredvid honom börjar peka och vifta med händerna. Och jag ser framför mig hur det blir en extrem seriekrock med mig i mitten.
Som tur var hinner gubbfan stanna, och jag står då med min bil tvärsöver den körbanan som jag måste korsa, där kommer det nu bilar och bilarna bakom mig står och väntar. Hade de inte gjort det hade jag nog klivit ur bilen och rivit ur gubbhelvetet ur sin lilla pluttbil och gett honom en fet smäll. Tragiskt nog inser han inte sitt misstag utan viftar åt mig att jag ska flytta på mig... Och jag kör vidare, och ser hur snubben tränger sig ut i trafiken, trots att han har väjningsplikt i den korsningen... Och han har mage att vifta åt MIG!!!!!!

Dock så var det den enda incidenten som inträffade som fick mitt hjärta att göra dubbelvolt. Resten av kvällen skrattade, dansade och röjde vi mest. Och hade en toppenkväll som kan ses under [Bilder] och EFIT.
Nu är det soffläge som gäller... Och massvis med vattendrickande. Och framförallt, att städa undan alla flaskor som står och klirrar på diskbänken. Tänk så mycket man kan dricka upp på en kväll.

YES!!!

Min stackars dator pajade i tisdags och jag var så ledsen... Inte hade jag hunnit spara alla bilderna jag tagit till den bärbara hårddisken, inte lagt en kopia på hemsidemappen, ingenting. Och så bara slocknar skärmen på tisdagkvällen när jag satt och surfade.
PANIK infann sig snabbt.
Nu märkte man snabbt hur fäst man är vid sin lilla bärbara... Som är snabb, söt, liten, snäll och alldeles underbar.
HTML-programmet försvann, FTP-programmet och allt var borta... Gah! Och jag var arg och i lite panik. Ringde en datasnubbe på jobbet och han sade bara lugnt att vi fixar det. Japp.

Dagen efter kopplade vi ju upp oss mot en LCD, flyttade allt jag ville ha och sen in med datorn på reklamationsrätt. 1 år och 1 vecka gammal. MIN ÄLSKLING!!!
Jag har massor med foton som jag ville visa då, men eftersom Photoshop var i den som pajade har jag helt enkelt inte ens orkat ladda in dem. De kommer dock så småningom.
Nu är jag bara glad att mina datasnillen (TACK, ni vet vilka ni är) kunde ge mig lite guide när jag installerade de programmen på Morgans dator. Så nu sniglar jag fram på hans dator, som är så långsam så jag håller på att krevera under tiden som den pustar, pyser, flämtar och segar... USCH!

Funderingar

Idag fick jag sjukskriva mig. Skallen har värkt mest hela dagen och jag har inte alls varit på topp. Det har gett i resultat att jag funderar och analyserar lite för mycket tror jag. Så nu kommer ett sådant där gnällinlägg igen, de som inte vill läsa sådant slutar här (och de som gillar skvaller/personligt kan fortsätta)...

För ett par år sedan råkade jag i luven på en människa som klagade på mig mest hela tiden. Det ligger mycket bakom att jag gjorde som jag gjorde mot henne. Jag fick nog av hennes klagomål på en fest jag hade och svarade ärligt på hennes fråga om hon skulle gå hem, svaret var ja. Sen den dagen lyckades den människan förstöra en hel del mellan mig och Morgans familj. Jag bad senare om ursäkt till den människan för att jag var hård mot henne, och hon accepterade. Men ändå fortsatte skitsnacket och spred sig sedan till min så kallade svärmor. Hon påstod att hon inte hade med saken att göra, jag diskuterade inte med henne om denna intrig utan lät det bero.

Senare får jag reda på att denna tjej pratat så mycket skit och blaj att svärmor till slut börjar prata skit om mig till sin familj och helt plötsligt är jag hela familjens svarta får. För att göra en lång historia kort så stängdes vi helt enkelt ut från hans familj....

Denna svärmor tog sedan kontakt med MIN mamma och försökte få det att låta som om hon hela tiden har försökt att ta kontakt med oss och ville lösa hela situationen, men hon skiter i att höra av sig till oss? Här blev jag nu så fly förbannad att jag faktiskt ringde upp henne och sade sanningen åt henne, att hon ska låta bli min mamma och istället prata med OSS, som definitivt är inblandade i denna pärs. Det slutade med att hon bad Morgan välja, henne eller mig.
Han valde mig...

Idag har jag funderat i tysthet, varför människor har så svårt att säga förlåt. Jag har inte svårt att göra det, jag vet oftast när jag har gjort fel och brukar be om ursäkt, trots att det är skitsvårt. Det rensar dock samvetet en stund. Jag har inga problem att ifrågasätta människor, det är både en för- och nackdel, men gör man det på ett schysst sätt funkar det. Jag har haft tur att inte alla människor jag känner beter sig så här. Absolut.

Frågan jag har ställt mig idag är dock... VARFÖR beter sig folk så här? Det här var en så kort historia, att hela sanningen skulle ta en bok innan den var klar. Det här är dock en sak som jag verkligen inte är nöjd med. Varför skulle jag bli en syndabock för att jag stod upp för mig själv?

Bilder från igår!

Jag var ute och fotade lite i går, men Blogger strulade lite så jag slänger upp dem idag istället. Tänkte faktiskt bege mig ut idag igen för det är strålande solsken och jag har upptäckt hur kul det är att fota med det stora objektivet. Och till sist blev det en bild på Pix som ligger och gosar med sina enorma kindpåsar.
Förhoppningsvis är dessutom bensinen lika billig idag i Södertälje Södra som den var igårkväll, då Morgan funderade starkt på att åka dit och tanka klockan 21:30 på kvällen. *haha*

Att gråta en skvätt

Idag satt jag och tittade på "Oprah Winfrey Show" och fick se Sydney Poitier överraska självaste Oprah. Hon grät när han läste sitt tacktal till henne, och då började mina ögon tåras lite också. Faktum är att jag är ganska lättgråten. Antingen så är jag lättgråten eller så tar jag bara åt mig av allt. Fast det är ganska skönt att gråta ibland också. En sådan där jättegråt som man bara sitter och hulkar av och får ont i skallen av. Nu var det dock länge sedan det skedde så för mig, oftast har jag bara ont i skallen.

Läste idag att de hittat en kropp i en vak utanför Södertälje. Styckmord? Är det bara jag som inte hänger med i allt som händer i den här staden? Är det inte rån, mord, och våldtäkter så är det tydligen ett bra ställe att gömma sig i om man begått ett brott. Jag trivs jättebra här i området, men faktum är att några år tidigare hade det begåtts ett mord, där kroppen upptäcktes i ett område jag brukade ströva omkring i med Elo. Det fick mig att må lite dåligt.

Jag blev dessutom tidigare i veckan anklagad av en kund att ha stulit pengar av honom. Mycket intressant. Jag har stått på samma ställe på jobbet i 5 års tid och ALDRIG har jag stulit pengar av någon, varken av jobbet, kunder, bekanta eller icke bekanta. Och det skulle aldrig kunna ske heller eftersom jag helt enkelt mår skitdåligt av sådant. Jag skulle inte ens kunna stjäla ett vykort utan att börja gråta om en människa tittade lite mysko på mig. Det var en lite mysko känsla jag fick av mannen som ansåg att "jag kan behålla pengarna då" när jag ringde honom på kvällen och meddelade att det inte var en diff i kassan.
Saken var den... att jag fick 2 hundringar av honom, sen sade han att han skulle kika om han hade småmynt och började rota i fickorna på sig själv. Han hittade 2 st tior och en enkrona som jag bad om så summan uppsteg till 221:-. Han skulle betala 216:- så jag gav honom en femma och då böjer han sig över disken och säger att jag minsann fick 3 hundringar. "Är du säker?" frågade jag generat och öppnade lådan. Jodå, han var säker.
Så jag tillade att jag ringer honom på kvällen om vi har 100:- i diff så han kan få tillbaka sina pengar. Saken är den att jag ALLTID räknar pengarna 3 ggr. En gång räknar kunden dem, en gång räknar jag dem när jag har dem i handen och en gång räknar jag dem innan jag lägger ner dem i lådan, dels åt rätt håll och dels i perfekt synk. Och jag hade bara 2 st hundringar.

På kvällen stämmer kassan precis och jag ringer kunden och säger det, och jag trodde ju att han skulle stå på sig, det handlade ju trots allt om 100:-. Men hör och häpna, kunden säger att jag ska behålla pengarna då, i sådana fall. Jag svarar honom vänligt att jag minsann inte behåller några pengar och har så aldrig gjort. "Behåll du pengarna" kväder han ur sig, ironiskt...
Alltså, jag tycker nog att om man är så säker på att jag gjort fel i kassan, så står man väl på sig? Inte skiter man väl i det så lättvindigt och anklagar mig för att ha behållt pengarna?

Nästan klart!

Idag målade vi vardagsrummet. Och det blev en ganska mörk brun färg som genast gjorde rummet lite varmare. Här är lite bilder före spektaklet!
Och så några bilder efteråt. Det ska tillkomma lite annat också men här ser man iaf grunden!

Vi är supernöjda och nu ska det dessutom införskaffas en lite snyggare lampa som vi kan ha i hörnet med. Den vi har är från typ 1970-talet men den funkar åtminstonde så länge.

Och nu är jag sliten så nu blir det popcorn, lite TV och sen dusch innan det är dags att sussa. Imorgon... är det jobb.

Ingen målning idag inte

Igårkväll fick jag ett sms av Sussi som frågade om vi skulle ut till mamma och pappa idag. Först skulle vi inte det, men 15 minuter senare kom Morgan och jag på att vi hellre ville träffa släkten än att måla vardagsrummet.
Så idag klev vi upp (sent omsider), tog det lugnt eftersom vi skulle ses typ efter 15. Vid 12:30 ringer lillasyster Emma och undrar var vi är, för då ville hon ha skjuts från sin kompis. Eftersom vi inte var på väg då, tänkte hon en smart tanke att hon åker till Södertälje istället och åker med oss hela vägen tillbaka sen. Ehhh... Ja.

Vid 15 kom vi fram, hann in lagom till att äta mumsig mat, sallad och faktiskt 3 små små bitar av mozzarella. Egentligen ska jag inte äta sådant men jag kunde inte hålla mig. Inte kunde jag hålla mig från att garva läppen av mig *fnissar* när jag hörde talas om Annas historia med den attackerande dammsugaren. Jaja, Annas läpp fastnade på kort men jag ska inte vara elak och lägga upp dem inte. Andra bilder finns ju att skåda som sagt var.
Det var en jättekul dag och Tuva var på riktigt skådespelarhumör.

Nu antar jag att vi ska avnjuta en lugn kväll framför... TV:n/datorn... innan vi måste upp imorgon och leta färg till vardagsrummet. Så det kanske blir klart någon gång *visslar*.

Vardagsbestyr...

Idag kom jag hem till en lägenhet vars vardagsrum är spacklat, slipat och färdigt att börja målas. Så imorgon drar vi och shoppar lite fin färg, om det blir nougat, latte eller annan beige/brun färg, det återstår att se.
Ska bli kul att se det färdiga resultatet iaf.

Ang viktklubben. Jag har hållit mig inom de godkända gränserna för kilokalorier och dessutom varit ute och snabbgått innan frukost och jobbet. Det funkade i onsdags, det funkade i torsdags, men idag kom jag inte på att det var fredag och att jag börjar tidigare förrän jag slog upp ögonen och satt och latade mig här hemma lite. "Jaja, jag tar en sväng ikväll" tänkte jag, men nu när jag klev utanför dörren på jobbet så ändrade jag mig. Denna hemska snö och -11 grader gjorde att jag får sådan ståpäls på kroppen att jag f*n inte klarar av att gå mer än nödvändigt. Jag har lust att kräkas när det gnisslar i den kalla snön. Kan ni tänka er att gnugga bomull, dra med naglarna på svarta tavlan eller rispa med en kniv/gaffel i en sliten tallrik i 30 minuter? Nej, inte jag heller.

Så imorgon efter målning blir det en promenad på minst en timme, förutsatt att det inte är gnisselsnö. Det här blir alltså värre för varje år som går.

Nu är det snart dags att sussa, jag har varit pigg de andra 2 dagarna som jag rört lite på mig men idag var det som att gå in i en vägg. Det kan såklart ha att göra med pingelbollarna som min mor envist gav åt katterna... Mitt i nätterna är det tydligen skitkul att leka med dem, en i taget. I torsdagsnatt fick jag stiga upp i en kolsvart lägenhet, utan brillor och försöka lokalisera en av bollarna som blivit kvarglömd. Efter att ha hittat den kröp jag tillbaka i sängen och hade precis knölat ner mig under täcket när den andra pingelbollen kom fram från sin gömma. Fråga mig inte var kattkräken gömmer dessa fanstyg på dagarna... Då leker de med den enda bollen som inte har pingla och som flyter. Den stoppar de ner i avloppet i duschen och sen står de och tittar på den... Ehhh.

Beslut 2

Att dricka te på morgonen istället för att mumsa Oboy. Alltså, jag lägger alltid ner typ 5 skedar Oboy i glaset och kan knappt vänta tills man kommer till den sista slurken och ska ÄTA upp gegget som blir i botten.
Det här är bland det svåraste jag har gjort, det vet jag redan nu. Som tur var ställer Morgan upp och det är bra med peppning.

Nu är vardagsrummet klart att spacklas, det var också ett beslut det här med renoveringen. Det får bli beslut 3. Tack vare en vän via MSN blev jag sporrad och då började vi slita ner tapeterna. Fy fan, vad skönt när röran är över och man har ett vardagsrum man kan visa upp med stolthet. Nya gardiner kommer det också att behövas men där får jag ta mamma till hjälp.

Beslut 1!

Idag tog jag steget... Jag blev medlem på Aftonbladets Viktklubb. Faktiskt. Nu måste kilona bort och imorgon påbörjas min prenumeration. Det blir lite knivigt när jag jobbar men jag får väl laga maten när jag är ledig och köra stenhårt på färdiga matlådor. PLUS att vi ska ut och gå varje dag! Det är ett måste. Idag ska jag hämta bilen så jag ska bara klä på mig i stort sett och sen gå och hämta den. Många små steg... Bara jag kommer igång så kommer det nog bli mycket bättre och säkerligen kommer jag att MÅ mycket bättre och kanske till och med bli piggare.

Vardagsrummet ser inte så bra ut just nu, tapetskarvarna är bortkarvade och det ser helt enkelt förjävligt ut. Men om man ska bo i en fräsch lägenhet så måste man offra lite. Inte för att jag lider direkt när jag "ser" hur det ska se ut sen, men att bo i en enda röra. Det är inget jag tycker om.

Nu måste jag flytta lite pengar och sen drar jag och hämtar bilen. 3000:- fattigare blir vi. Jag tror att det blir BILLIG mat den här månaden!

Jag är otursförföljd...

Jag kan knappt tro att det är sant. Igår ringde jag Cassies ägare och frågade om ultraljudet. Jag hade väntat hela dagen, nervös som fan och när jag ringer är jag nästan så rädd att jag skakar. Och så säger Marielle att de inte hittade några valpar. Och jag blir så ledsen... Inte bara för att jag väntat på valp, men alla andra inblandade.
Uppfödaren Lotta, alla andra valpköpare, Marielle, Cassie själv och även faktiskt Ismael. De har lagt ner så mycket tid, ork, väntan och säkert massor med tid att svara på frågor från andra intresserade valpköpare som mig...
Och så känns det som mitt fel. Härmed varnar jag nu alla uppfödare som väntar på eventuella parningar att aldrig ta mig som valpköpare. Jag för extrem otur med mig.
Just nu känns det faktiskt motigt. Jättemotigt.
Imorgon tar jag bilen till VW, ber dem kolla centrallåset så bilkräket fungerar som det ska sen, betalar DYRA pengar för det och åker sen hem och deppar. Min lediga dag. Deppdagen.
För ikväll ska jag bara vara tom i bollen och låta allt vara.

Bilder på Tuva!

Jag bara måste visa en kavalkad av Tuva! Underbart söt och underbart snäll är hon med dessutom! Har inte så mycket annat att tillägga, men jag tror det räcker med dessa bilder idag!

Fast jag kan berätta att jag fick ett positivt svar från uppfödaren idag, nu är det bara att hoppas att tiken faktiskt är dräktig!